(video) Vad kan vi lära oss av historien?

Det sägs ofta att historia är viktigt – ja, så viktigt att det numera är obligatoriskt att läsa för alla på gymnasiet i Sverige – men mer sällan sägs varför det är viktigt. Just det är ämnet för den här artikeln. Vad kan vi ha historien till, eller vad är den bra för? 

Samtidigt som det ofta sägs att historia är viktigt finns det en utbredd misstro mot vad vi kan lära av historien. Jag får för mig att det handlar om att man har fel utgångspunkter till vad man kan använda historien till. Den är inte en instruktionsbok som bara går att kopiera direkt ur. Vi behöver inte fundera särskilt länge för att upptäcka att det är mycket i historien som vi inte vill uppleva igen.

Så, vad ska vi göra med historien?

(video) Ny bok på gång. Historien är inte alltid vad den verkar.

Nordens historia är inte vad vi lärt oss. En gång satt Norden ihop i en Union. Att förstå vad som hände de där åren är att förstå varför Skandinavien ser ut som det gör idag, och det är något som historieskrivare har varit alldeles för tysta om i 500 år. I april 2017 kommer jag ut med en ny bok om unionens sista tid och huvudperson är en mycket välkänd kung.

(bokrecension) Mary Beard: SPQR – historien om det antika Rom

En av mina favorithistoriker är Mary Beard, som är professor i klassiska språk vid Cambridge. Hon har hållit sig från att ge sig i kast med den uttjatade klichén om Roms fall och istället koncentrerat sig på den riktigt intressanta frågan - om Roms uppgång. 

Hon har skrivit en medryckande och fascinerande bok. Hur kom det sig att denna stad lyckades ta sig an en så stor del av världen? Vad betydde det att medborgarskapet inte stannade vid släktband eller till invånarna i staden Rom? Vad skapade en Republik som överlevde i ett halvt årtusende? Kort och gott - vad gjorde Senatus Populus que Romanus (Senaten och det romerska folket) till den framgångssaga det var så att förkortningen lever kvar överallt i Rom in i våra dagar?

Läs min recension av hennes storverk SPQR på Corren här.

Morgonpasset: Om Elizabeth II och "The Crown"

Idag pratade jag om drottning Elizabeth II av England på Morgonpasset i P3 (länk här). Det var spännande och annorlunda på två sätt - dels för att hon är den första hittills som jag pratat om som lever, dels för att hon är huvudfigur i en helt ny stor serie, "The Crown". 

Under 2016 har drottning Elizabeth varit aktuell främst genom att hon fyllde 90 år i april. Officiellt firades hennes födelsedag - som man brukar göra - i juni med storslagna festligheter i London.

Serien "The Crown", vars första säsong släpptes för några veckor senare, handlar framför allt om hennes första decennium vid makten - 1950-talet. Redan innan hon blev drottning hade hon gjort sig känd som en förebild.

En av de mest anmärkningsvärda sakerna hon gjorde var att hon i slutet av andra världskriget tog värvning och tjänstgjorde som mekaniker. Under slutskedet av kriget servade hon alltså lastbilar och andra fordon som den engelska armén behövde. När hennes far sedan avled 1952 fick hon tronen och den har hon nu haft längst av alla brittiska monarker - i drygt 64 år.

(video) Hände Ragnarök på riktigt?

Förutsägelsen om hur Ragnarök skulle komma och världen skulle sluta enligt den fornnordiska mytologin är en av de mest kända passagerna i Eddan. Men varifrån kommer berättelsen och är den bara en fantasi? Eller hade den rentav kopplingar till verkligheten? 

Eddans berättelsen om världens slutliga undergång låter så här: ”Det första är att den vinter som kallas Fimbulvintern kommer. Då yr snö från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar i följd och ingen sommar emellan.” 

(video) Hur jag hittar ämnen för mina böcker

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man gör för att skriva en bok. En av utgångspunkterna är att ha ett intressant ämne att skriva om, så därför tänkte jag berätta lite om hur jag brukar tänka för att hitta ämnet för mina böcker.

För mig, och jag tror många andra skulle hålla med mig om det, måste jag gå tillbaka till varför jag skriver för att kunna förklara hur jag hittar mina ämnen. En del andra skulle nog säga tvärtom, att de skriver för att det var just skrivandet som lockade dem. Men för mig började det istället med det jag ville säga, och från början var det historia som jag var fascinerad av.

Det finns många sätt att hitta sitt ämne, men jag brukar använda mig av tre som jag kommer diskutera lite mer i det här inlägget.

Bortom myterna om krigarkungen

Gustav II Adolf är välkänd, men ändå okänd. Myterna om honom har överskuggat vem han var och gjort att vi idag sällan pratar om hur stor roll han spelade - på gott och ont. 



Gustav Adolf har de senaste drygt femtio åren varit en person som man pratat tyst om i Sveriges historia, men myten om honom har levt kvar. Kanske har den frodats än mer just på grund av den här tystnaden.

Föreläser på Vasamuseet: Gustav II Adolf

Om ni är i Stockholm imorgon, kom och träffa mig på Vasamuseet kl 16!

Jag föreläser om Gustav II Adolf, mannen som byggde Stormakten, lejonet från Norden, han som förändrade Sverige. Men vem var han? Vem var människan Gustav II Adolf? Vad var han rädd för?

Ärtsoppa och punsch till servering!

(Foto Anneli Karlsson, Statens maritima museer).

Äventyrlig upptäckare inspirerade Darwin

Den här hösten har varit full av intressanta böcker, en som jag snart kommer skriva om är antikprofessorn Mary Beards senaste som heter SPQR - historien om det antika Rom. En annan, som jag recenserat nyss, är Andrea Wulfs spännande bok om Alexander von Humboldt. 

Humboldt och hans resekamrat vid det 6200 meter
höga Chimborazo som de besteg.

Många känner säkert igen hans namn - kanske från Humboldtströmmen som går utanför Sydamerikas västkust, eller från Humboldtuniversitetet i Berlin - men vem var han? Jag visste inte särskilt mycket om honom innan jag började läsa. I Andrea Wulfs bok Vetenskapens bortglömde hjälte (Leopard förlag) får vi följa den här märklige mannen.

(video) Varför blev jag intresserad av 1500-talet?

1500-talet står mitt emellan medeltiden och den nya tiden. För mig var det Ekenäs slott som blev starten för mitt intresse för mer än tjugo år sedan.

Nu är det dags att börja videoblogga. I mitt första inlägg, som blev rätt kort, pratar jag om varför jag blev intresserad av 1500-talet. Mer 1500-tal blir det framöver på bloggen!

Världens längsta runskrift och de första munkarna i Östergötland

Vad som hände för 1000 år sedan när Vikingatiden tog slut och kristendomen kom farande ligger mer runt husknuten än vi tänker oss. Resterna av det en gång så imponerande Alvastra kloster berättar något om vad som hände.

Sommaren 1143 kom ett gäng munkar vandrande till Östergötland. De hade vandrat långt, ända från Frankrike och de slog sig ner alldeles intill Omberg och började bygga sitt kloster. Under århundraden hade kristendomen spridit ut sig över Europa och stärkt sin ställning genom att ingå allianser med kungamakten – samma sak hände här. Munkarna fick marken här direkt från drottningen Ulvhild.

Bara några kilometer bort står en av de märkligaste lämningarna från den tid som kristendomen ersatte. Det är Rökstenen, som har den längsta runinskriften som vi känner till. 760 tecken som fortfarande går att läsa, även om det finns en hel del olika tolkningar om hur de ska läsas. Jag och det dryga femtiotal gymnasielärare från hela Östergötland som var med mig diskuterade vad vi trodde.

Nu är manuset klart

Äntligen efter flera års arbete är manuset klart för nästa bok. Det känns märkligt att se allt hänga samman nu. Nu ska det skickas in till Natur och Kultur och sedan tar det någon vecka för min redaktör att läsa igenom det.

Mycket kaffe blev det.

Men det är fortfarande ett tag kvar innan boken dyker upp i bokkatalogen och minst ett halvår kvar innan den förmodligen är ute i handeln.

Det är en så relevant historia som jag berättar så det kommer inte bli svårt för mig att behålla glöden även om nu tiden med faktainsamling och berättande är över.

Nu ska det vilas ut och sen ska det putsas!

Föreläser om Karl IX i Strängnäs

Karl IX var Sveriges sista medeltida monark. Han kunde styra och ställa som han ville och var inte hindrad av några institutioner.

Idag har jag talat om Karl IX. Det är fantastiskt kul att få stå inför en publik i en så historisk miljö och berätta om någon så spännande som Karl IX.

Min bok om honom heter "Den skoningslöse", och det är som sådan han alltid har setts i svensk historia. När min bok om honom utkom 2008 var det faktiskt den första biografin över honom som någonsin skrivits.

Det gjorde mig fascinerad av honom. Karl var en verkligt betydande figur i svensk historia. Under ungefär trettio år - större delen av sin tid - var han hertig över Södermanland, Närke och Värmland. Där la han grunden för ett effektivare bergsbruk, han rationaliserade jordbruket (införde svedjebruk t. ex.) och han såg till att handeln kom igång med Nyköping som nav.

Tidningsartikel: Vad 1600-talet kan lära oss

Paul Khevenhüller med sin fru Regina
Catharina framför sitt slott i Österrike.

Idag har jag skrivit en essä i Corren som handlar om invandring och integration under 1600-talet.

Idén till essän fick jag när jag i somras jobbade på Julita gård i Södermanland. Det var en österrikare som fick gården i donation från kronan på 1630-talet. Han hade kommit som religiös flykting till Sverige tillsammans med sin familj och blev minst sagt välintegrerad i det svenska samhället.

Att duktiga personer som han togs emot välvilligt var en förutsättning för att det glesbefolkade Sverige skulle kunna bli en stormakt. Många av dem som kom blev adlade - det blev den här mannen - och fick höga ämbeten eller blev officerare i armén.

Faktum var att i mitten av 1600-talet var majoriteten av de höga befälen i den svenska krigsmakten invandrare. En av dem var Paul Khevenhüller, som är huvudperson i min essä.

Artikeln om honom finns i sin helhet på Correns sida här.

Drottning Viktoria i P3

Jag sitter i Trädgårdsföreningen i ett Linköping som yrvaket njuter av den första sommarvärmen och förbereder ett inslag i Morgonpasset på P3 om Drottning Viktoria.

Vit som ett spöke. Det har inte blivit mycket sol i vinter.

Drottning Viktoria är lite mer sentida än de personer som jag brukar tala om, men hon är en så stark person att jag inte kan hålla mig från att prata om henne. Hon regerade i 64 år och under hennes tid grundlades den konstitutionella monarkin i Storbritannien.

Det här var en tid då Storbritannien var föregångare i att skapa den parlamentarism som vi känner igen idag.

Men, det finns mer spännande i berättelsen om hennes liv än så. En av sakerna som få vet är hur viktig hon var för att Tyskland skulle kunna enas.

Podcasten finns på P3:s hemsida här.

Ett favorittema: Kvinnor med makt

Det har varit en kall vår 2016, och fast det nu snart är slutet av april har det ännu inte blivit grönt. Utanför fönstret här är grenarna helt kala. Men det är ljust igen. Fastän det börjar bli kväll har solen ännu inte börjat dala bakom träden.

Idag är jag på Engelbergs bruk i Bergslagen, där så mycket av svenskt bergsbruk och industrialism har sina rötter. Jag är inbjuden av tidskriften Axess för att spela in ett program med ett seminarium om "Female Rulers", och jag pratar om - lite förutsägbart kanske - drottning Kristina.

På den kvart jag fått har jag bara kunnat prata om en aspekt av hennes liv, och jag har valt varför hon inte ville gifta sig. Det är folk från hela Europa som har kommit hit för att prata om alltifrån Maria Theresia av Österrike till den nuvarande danska drottningen Margaretha II av Danmark, så allt är arrangerat på engelska. Det känns lite märkligt att prata på det språket om Kristina, eftersom jag pratat så mycket om henne på svenska.

Gott nytt år!

Erik XIV:s kolteckning av Karin Månsdotter,
gjord i marginalen på en bok.

Idag är jag kvar i Oslo, men för den som vill lyssna på något intressant - hoppas jag! - om kungliga älskarinnor så här på nyårsdagen kan ratta in P3:s Morgonpasset.

Jag pratar om Karin Månsdotter och madame de Pompadour, två kvinnor som stod bredvid makten men som fick tillgång till den på lite olika sätt genom att de hade en ovanligt nära relation med sina respektive kungar - Erik XIV i Sverige och Ludvig XV i Frankrike.

Vi spelade in programmet ett par veckor före jul, vilket var en rätt märklig upplevelse.

Annars har jag bara gjort radio direkt live, då finns det inget utrymme för att ta om eller göra fel. Det blir som det blir och oftast skärper man sig och det blir bättre än man hoppats!

Vi får se om det märks någon skillnad i slutresultatet.

Lyssna här.