Furste av Norden

Välkommen till Norden år 1500! Kristian II - Tyrannen - var huvudfigur i den strid om Norden som kom att forma oss ända till i dag, femhundra år senare.

“Populärhistoria av högsta halt” tycker Per Magnusson på tidskriften DAST: “Det är inte ofta man får läsa historiska biografier som är skrivna på så vacker och målande prosa som i historikern Erik Petersons Furste av Norden. Hans intressanta utviktingar är ännu mer grädde på moset. “

"Den bästa jag läst av alla historiska böcker jag så gärna dras till. Du kommer att bli lika hänförd som jag om du läser Furste av Norden." skriver Jakob Carlander i Corren.

“Spännande som en äventyrsroman” skriver Göran Kastlund i Dalademokraten: “Peterson belyser både samhällsliv, maktförhållanden och ekonomi, under den här tiden, det blir alltså inte bara spänning utan en ingående och livfull historielektion.”

“Furste av Norden står i positiv bemärkelse starkt ut bokfloden av populärhistoriska böcker.” skriver Tommy Gunnarsson, Tidningen Kulturen: “Petersson är inte bara en mycket skicklig historiker, man anar också en skicklig prosaistisk begåvning i den populärhistoriska och faktaspäckade text han så skickligt arbetat fram.

“... påfallande välskriven, med en målande prosa som sveper in läsaren i en närmast skönlitterär narrativ rytm” skriver Dick Harrison i SVD: “Peterson gör dessutom fascinerande utvikningar om ämnen som sällan behandlats i våra historiska verk”

“En ovanligt mångfacetterad bild” skriver Maria Waldenvik, Jönköpingsposten: “Erik Petersson använder sig skickligt av olika retoriska grepp när han bryter av med källkritiska analyser, personliga reflektioner och samtida paralleller.”
Följ med mig på en resa till ett annat Norden, innan staterna blev till. Möt en ung furste som får hela Nordens sammanhållning på sina axlar. "Furste av Norden" finns ute i bokhandeln och på Adlibris och Bokus.  

Furste av Norden över sundet

I fredags tog Fursten av Norden steget över Öresund. Intervjun om Kristian fick ett helt uppslag i den största danska tidningen Berlingskes helgtidning Weekendavisen.

Det var kulturredaktören Joakim Jakobsen som kom hem till mig i Linköping. Jag såg att han hade läst boken noga, för det var full med understrykningar och kommentarer i marginalen, och han hade många intressanta frågor. Den mest spännande var nog vad vi gick miste om genom att Kristian hamnade utanför historien.

Sommar, Katarina Stenbock och Tyrannen

Vad hände efter Kristian? Under sommaren blir det forskning om en efterföljare till vår tyrann, ett ökänt ingifte i Torpa Stenhus och regementsformen hamnar under lupp. Mer föreläsningar om Furste av Norden kommer däremot till hösten. 

Det har blivit sommar – åtminstone i kalendern – och jag har alltid tyckt att det känns som en tid som passar både lika bra för avslut och som för en början. Under våren har det varit minst sagt spännande att komma ut och prata om Furste av Norden.

Efter föreläsningen på Skokloster, i det äldre slottet som kallas Stenhuset,
den 21 maj.

Det är en sådan kontrast mot när jag har suttit och skrivit på boken för mig själv till att komma ut och prata om den i radion, på föreläsningar och i bokhandlar på olika platser runtom i landet. För dig som är intresserad av att komma och lyssna kan jag redan nu meddela att det kommer mer möjligheter i höst – just nu har jag besök i Nässjö och på Historiska museet i Stockholm planerade, och det dyker säkert upp fler tillfällen. Exakta datum för det kommer inom kort så att man kan planera i tid.

Kristian har smugit sig in bland hyllorna på Pressbyrån

Jag har skrivit en artikel i Populär Historia om allas vår favoritkung Kristian Tyrann. 

Artikeln handlar om att komma till botten med vad han ville och vad som var hans egna, personliga drivkrafter. Hur kan man göra det? Jag försöker se på vad han gör och hur han själv beskriver läget i sina brev. Läs artikeln, eller, självklart ännu bättre: läs boken! :)

Furste av Norden på Skokloster

Idag har jag varit på Skokloster och pratat om Kristian. 

Trots att det var söndagseftermiddag och bra väder kom det runt 35 personer för att lyssna när jag skulle berätta om Furste av Norden.

Det var föreningen Skokloster slotts vänner som arrangerade och de har under våren haft en serie av föreläsningar som handlar om brytpunkter i historien, och där passar ju Kristians liv in perfekt. Från det att han som tjugoettåring kastades in i Nordens politiska tumult år 1502 levde han i tre decennier i en tid då utvecklingen stod och vägde.

Om det pratade jag i fyrtiofem minuter gånger två med en paus för kaffe emellan.

Kristian Tyrann på radion

Idag pratar jag om Kristian Tyrann i Vetenskapsradion Historia på P1. 

Det är som vanligt Tobias Svanelid som leder intervjun. Även Marie-Louise Flemberg som har skrivit en bok om Kristina Gyllenstierna var med under samtalet, vilket var intressant för då fick vi prata om två av karaktärerna som vi på varsitt håll försökt förstå och lära känna. Jag hoppas att jag fick fram huvudpoängerna om min uppfattning av hur Norden såg ut i början på 1500-talet och den avgörande - och ändå så bortsopade - roll Kristian spelade i de årtionden då utvecklingen stod och vägde.

Programmet sänds kl 14.03 och går även att lyssna på här.

Furste av Norden - Ute nu!

Furste av Norden. Officiellt boksläpp idag

Slottet Tre Kronor där vår historia om Kristian börjar

Idag släpps boken jag arbetat med under tre år. Det är min mest omfattande bok hitintills och jag har velat visa Kristian från en helt ny sida och berätta historien om Norden från en vinkel som vi inte ofta ser den, eftersom den historia vi vanligtvis läser är tillrättalagd av vinnarna.

Följ med på en resa från Nyborg till Oslo, Stockholm, Halmstad, Amsterdam, Bergen och Köpenhamn, med älskarinnor, krig, giftmord, pirater och där allt står på spel i en tid som är annorlunda men också påminner om vår. Ingen vet vad som skulle hända. Välkommen till en värld från tiden innan staterna blev till. 

Finns på Adlibris här: https://goo.gl/0A6gid
Och på Bokus här: https://goo.gl/9Pyq8K

Tyrannen i Morgonpasset i P3

Nu blir det Tyrannen i Radion. Skruva in P3 för att höra om Nordens historia som ni inte har hört den förut.

För övrigt är jag just hemma från en snabb vända på Renaissance Association of Americas årsmöte. Det är inte alltid man tänker på det, men mängder av den viktigaste forskningen om renässansen görs från andra sidan Atlanten. På 1800-talet tog dessutom framgångsrika företagare i Chicago och byggde upp stora samlingar av renässansartefakter, lite som Carl och Ottilia Jacobsen med Glyptoteket i Köpenhamn.

Varför är det så mycket Nederländerna i vår historia?

En gång i tiden hette Göteborg Nya Amsterdam. Vår historia är direkt sammanknuten med Nederländernas på ett sätt som vi sällan tänker på idag. 

Kronhuset i Göteborg. Bild: Wikipedia

I städer som Malmö och Göteborg har husen ofta tegelfasader oputsade längs raka gator, och båda städerna genomkorsas av små vattendrag eller kanaler, och husen har en särskild aura av renässans med strikta linjer och höga fönster. Mest ikoniska av de här husen är kanske residenset på Stortorget i Malmö och Kronhuset i Göteborg. De är som tagna direkt från Nederländerna. Hur kommer det sig?

Nytt projekt med Västergötland i fokus

Västergötlands fornminnesförening har gett mig möjligheten att forska om fortsättningen på historien om Kristian Tyrann. Igår var jag och presenterade mitt nya projekt i Skara. 

Redan på försommaren 2016 skickade jag in ansökan om att göra ett projekt kring hur Sverige började bli ett rike efter Kristian Tyranns fall och om hur  Gustav Vasa försökte skapa en starkare statsmakt från 1520-talet. Jag upptäckte att adelsmannen Gustaf Olsson (Stenbock), som bodde på Torpa stenhus i södra Västergötland, verkade vara en nyckelfigur i det här arbetet.

(föreläsning) Lokalfrälset och Centralmakten: i Skara , 15 Feb kl 19

Hur allierade sig den nyetablerade kungamakten med personer som hade borgar på viktiga platser på 1500-talet? En av dessa nyckelplatser var Torpa stenhus. Det här var fortfarande en värld där ett bra sätt att kunna befästa makten var att gömma sig bakom tjocka väggar.

Skrivandets svårigheter: mindre talang, mer envishet

Fem omskrivningar. Det är vad det tog. Uthållighet och envishet är (tyvärr) mycket viktigare än idé, passion, kreativitet och inspiration. Precis som med så mycket annat i livet. Jag tror att det här är vad många faller på när de försöker skriva. En bra bok på femhundra sidor har ytterligare minst tvåtusen sidor bortslängda utkast bakom sig. 

Manuset till "Furste av Norden" blev till sist drygt femhundra sidor långt. 

"Stryk hälften och skriv om resten" ska Astrid Lindgren ha sagt. En tålmodig omgivning och en dåres envishet vid motgångar är ingredienser som lätt glöms bort när det talas om bokskrivande. 

Just nu tänker jag på den där dagen i början på oktober när jag levererade manus på min kommande bok till förlaget. Då hade jag skrivit på boken i nästan exakt tre år, och så plötsligt en dag var skrivandet klart.

Då hade jag skrivit fem hela omskrivningar av manuset. Det är alltså inte, som man kan tro, en gång som en bok behöver skrivas, utan fem. Genom arbetet varvas dagar av uppgivenhet med dagar då allt känns som att det går framåt och att det här kommer att bli strålande. 

Vägen fram till den slutgiltiga versionen av boken var med andra ord allt annat än rak.

Historia och landsgränser

Hur kommer det sig att vi fortfarande skriver historia utifrån våra nuvarande landsgränser? Det räcker att gå tillbaka hundra år så stämmer det inte. Ändå söker vi svaren om "rötterna" till landet som om landet alltid hade funnits där.

Belägringen av Helsingborg 1535. En internationell adelsarmé står mot en borgararmé från Malmö. Foto: Wikimedia Commons.

För ett litet tag sedan läste jag Gunnar Wetterbergs bok om Skånes historia (recensionen av den finns här). Det är på många sätt ett imponerande arbete på drygt sexhundra sidor. Boken är bara det första bandet i en planerad triologi om landskapets intressanta skiften, och något som slog mig när jag läste den är hur ofta historiska skildringar fortfarande envisas med att utgå från de nuvarande ländernas gränser. Vi tänker sällan på att gränserna som vi har nu oftast är – i ett något längre perspektiv – nya.

(video) Vad kan vi lära oss av historien?

Det sägs ofta att historia är viktigt – ja, så viktigt att det numera är obligatoriskt att läsa för alla på gymnasiet i Sverige – men mer sällan sägs varför det är viktigt. Just det är ämnet för den här artikeln. Vad kan vi ha historien till, eller vad är den bra för? 

Samtidigt som det ofta sägs att historia är viktigt finns det en utbredd misstro mot vad vi kan lära av historien. Jag får för mig att det handlar om att man har fel utgångspunkter till vad man kan använda historien till. Den är inte en instruktionsbok som bara går att kopiera direkt ur. Vi behöver inte fundera särskilt länge för att upptäcka att det är mycket i historien som vi inte vill uppleva igen.

Så, vad ska vi göra med historien?

(video) Ny bok på gång. Historien är inte alltid vad den verkar.

Nordens historia är inte vad vi lärt oss. En gång satt Norden ihop i en Union. Att förstå vad som hände de där åren är att förstå varför Skandinavien ser ut som det gör idag, och det är något som historieskrivare har varit alldeles för tysta om i 500 år. I april 2017 kommer jag ut med en ny bok om unionens sista tid och huvudperson är en mycket välkänd kung.

(bokrecension) Mary Beard: SPQR – historien om det antika Rom

En av mina favorithistoriker är Mary Beard, som är professor i klassiska språk vid Cambridge. Hon har hållit sig från att ge sig i kast med den uttjatade klichén om Roms fall och istället koncentrerat sig på den riktigt intressanta frågan - om Roms uppgång. 

Hon har skrivit en medryckande och fascinerande bok. Hur kom det sig att denna stad lyckades ta sig an en så stor del av världen? Vad betydde det att medborgarskapet inte stannade vid släktband eller till invånarna i staden Rom? Vad skapade en Republik som överlevde i ett halvt årtusende? Kort och gott - vad gjorde Senatus Populus que Romanus (Senaten och det romerska folket) till den framgångssaga det var så att förkortningen lever kvar överallt i Rom in i våra dagar?

Läs min recension av hennes storverk SPQR på Corren här.

Morgonpasset: Om Elizabeth II och "The Crown"

Idag pratade jag om drottning Elizabeth II av England på Morgonpasset i P3 (länk här). Det var spännande och annorlunda på två sätt - dels för att hon är den första hittills som jag pratat om som lever, dels för att hon är huvudfigur i en helt ny stor serie, "The Crown". 

Under 2016 har drottning Elizabeth varit aktuell främst genom att hon fyllde 90 år i april. Officiellt firades hennes födelsedag - som man brukar göra - i juni med storslagna festligheter i London.

Serien "The Crown", vars första säsong släpptes för några veckor senare, handlar framför allt om hennes första decennium vid makten - 1950-talet. Redan innan hon blev drottning hade hon gjort sig känd som en förebild.

En av de mest anmärkningsvärda sakerna hon gjorde var att hon i slutet av andra världskriget tog värvning och tjänstgjorde som mekaniker. Under slutskedet av kriget servade hon alltså lastbilar och andra fordon som den engelska armén behövde. När hennes far sedan avled 1952 fick hon tronen och den har hon nu haft längst av alla brittiska monarker - i drygt 64 år.

(video) Hände Ragnarök på riktigt?

Förutsägelsen om hur Ragnarök skulle komma och världen skulle sluta enligt den fornnordiska mytologin är en av de mest kända passagerna i Eddan. Men varifrån kommer berättelsen och är den bara en fantasi? Eller hade den rentav kopplingar till verkligheten? 

Eddans berättelsen om världens slutliga undergång låter så här: ”Det första är att den vinter som kallas Fimbulvintern kommer. Då yr snö från alla håll, då blir det mycket kallt och vassa vindar. Solen har ingen verkan. Tre vintrar i följd och ingen sommar emellan.” 

(video) Hur jag hittar ämnen för mina böcker

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man gör för att skriva en bok. En av utgångspunkterna är att ha ett intressant ämne att skriva om, så därför tänkte jag berätta lite om hur jag brukar tänka för att hitta ämnet för mina böcker.

För mig, och jag tror många andra skulle hålla med mig om det, måste jag gå tillbaka till varför jag skriver för att kunna förklara hur jag hittar mina ämnen. En del andra skulle nog säga tvärtom, att de skriver för att det var just skrivandet som lockade dem. Men för mig började det istället med det jag ville säga, och från början var det historia som jag var fascinerad av.

Det finns många sätt att hitta sitt ämne, men jag brukar använda mig av tre som jag kommer diskutera lite mer i det här inlägget.

Bortom myterna om krigarkungen

Gustav II Adolf är välkänd, men ändå okänd. Myterna om honom har överskuggat vem han var och gjort att vi idag sällan pratar om hur stor roll han spelade - på gott och ont. 



Gustav Adolf har de senaste drygt femtio åren varit en person som man pratat tyst om i Sveriges historia, men myten om honom har levt kvar. Kanske har den frodats än mer just på grund av den här tystnaden.