Tyrannen i Morgonpasset i P3

Nu blir det Tyrannen i Radion. Skruva in P3 för att höra om Nordens historia som ni inte har hört den förut.

För övrigt är jag just hemma från en snabb vända på Renaissance Association of Americas årsmöte. Det är inte alltid man tänker på det, men mängder av den viktigaste forskningen om renässansen görs från andra sidan Atlanten. På 1800-talet tog dessutom framgångsrika företagare i Chicago och byggde upp stora samlingar av renässansartefakter, lite som Carl och Ottilia Jacobsen med Glyptoteket i Köpenhamn.

Skrivandets svårigheter: mindre talang, mer envishet

Fem omskrivningar. Det är vad det tog. Uthållighet och envishet är (tyvärr) mycket viktigare än idé, passion, kreativitet och inspiration. Precis som med så mycket annat i livet. Jag tror att det här är vad många faller på när de försöker skriva. En bra bok på femhundra sidor har ytterligare minst tvåtusen sidor bortslängda utkast bakom sig. 

Manuset till "Furste av Norden" blev till sist drygt femhundra sidor långt. 

"Stryk hälften och skriv om resten" ska Astrid Lindgren ha sagt. En tålmodig omgivning och en dåres envishet vid motgångar är ingredienser som lätt glöms bort när det talas om bokskrivande. 

Just nu tänker jag på den där dagen i början på oktober när jag levererade manus på min kommande bok till förlaget. Då hade jag skrivit på boken i nästan exakt tre år, och så plötsligt en dag var skrivandet klart.

Då hade jag skrivit fem hela omskrivningar av manuset. Det är alltså inte, som man kan tro, en gång som en bok behöver skrivas, utan fem. Genom arbetet varvas dagar av uppgivenhet med dagar då allt känns som att det går framåt och att det här kommer att bli strålande. 

Vägen fram till den slutgiltiga versionen av boken var med andra ord allt annat än rak.

(video) Hur jag hittar ämnen för mina böcker

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man gör för att skriva en bok. En av utgångspunkterna är att ha ett intressant ämne att skriva om, så därför tänkte jag berätta lite om hur jag brukar tänka för att hitta ämnet för mina böcker.

För mig, och jag tror många andra skulle hålla med mig om det, måste jag gå tillbaka till varför jag skriver för att kunna förklara hur jag hittar mina ämnen. En del andra skulle nog säga tvärtom, att de skriver för att det var just skrivandet som lockade dem. Men för mig började det istället med det jag ville säga, och från början var det historia som jag var fascinerad av.

Det finns många sätt att hitta sitt ämne, men jag brukar använda mig av tre som jag kommer diskutera lite mer i det här inlägget.

Nu är manuset klart

Äntligen efter flera års arbete är manuset klart för nästa bok. Det känns märkligt att se allt hänga samman nu. Nu ska det skickas in till Natur och Kultur och sedan tar det någon vecka för min redaktör att läsa igenom det.

Mycket kaffe blev det.

Men det är fortfarande ett tag kvar innan boken dyker upp i bokkatalogen och minst ett halvår kvar innan den förmodligen är ute i handeln.

Det är en så relevant historia som jag berättar så det kommer inte bli svårt för mig att behålla glöden även om nu tiden med faktainsamling och berättande är över.

Nu ska det vilas ut och sen ska det putsas!

Ett favorittema: Kvinnor med makt

Det har varit en kall vår 2016, och fast det nu snart är slutet av april har det ännu inte blivit grönt. Utanför fönstret här är grenarna helt kala. Men det är ljust igen. Fastän det börjar bli kväll har solen ännu inte börjat dala bakom träden.

Idag är jag på Engelbergs bruk i Bergslagen, där så mycket av svenskt bergsbruk och industrialism har sina rötter. Jag är inbjuden av tidskriften Axess för att spela in ett program med ett seminarium om "Female Rulers", och jag pratar om - lite förutsägbart kanske - drottning Kristina.

På den kvart jag fått har jag bara kunnat prata om en aspekt av hennes liv, och jag har valt varför hon inte ville gifta sig. Det är folk från hela Europa som har kommit hit för att prata om alltifrån Maria Theresia av Österrike till den nuvarande danska drottningen Margaretha II av Danmark, så allt är arrangerat på engelska. Det känns lite märkligt att prata på det språket om Kristina, eftersom jag pratat så mycket om henne på svenska.

Akershus

Näst sista dagen på året, på 2015. Det har varit ett bra år, jag har kommit långt i skrivandet och samlandet av material går mot sitt slut.

Nu är jag - kanske inte så svårt att gissa - i Oslo. Akershus ligger fortfarande som en imponerande anläggning och som ett levande kulturarv mitt inne i staden. Salarna därinne är imponerande och utsikten över staden gör att man får intryck av hur den som kontrollerade Akershus också styrde hela Oslo. Det är en märklig plats som kommer ha en ganska stor roll i nästa bok, och jag har gått upp och ner längs murarna för att få en känsla av hur stor anläggningen är.

Det sägs - och det kan mycket väl stämma - att borgen aldrig har intagits av någon främmande styrka. Nu ska jag strax ge mig ut en sväng på stan igen. Det är fortfarande ganska milt, men de säger att vädret kommer slå om så kanske kanske kan det bli lite snö till tolvslaget imorgon.

Fotografering i Jönköping

"Är det här verkligen en bra idé?"
Men ingen fara, de andra fotona blev bra trots motivet.

Idag har vi lagt hela dagen på att ta porträttbilder till den nya boken som är på gång. Bäst ljus finns som vanligt utomhus men det är svårt att försöka se ut som en entusiastisk författare i sju plusgrader. Som tur är tittade solen fram några gånger och vi har fått några riktigt bra bilder.

Jag hade också nöjet att arbeta med en av Jönköpings bästa fotografer. :)

De bästa bilderna visar jag inte här. Favoriten blir nog till inlagan i nästa bok och de jönköpingsbor som ser bilden kanske till och med kan räkna ut var den är tagen.

Men här kommer en utsorterad bild på er sönderfrusne författare.

Bokmässan 2015

Göteborg, eller Nya Lödöse som det hette 
på den gamla goda tiden (1500-talet). 

Foto av Västgöten från sv.wikipedia 

Bokmässan är ett återkommande evenemang för mig och i år står jag i Filosofiska fakultetens monter. Kom gärna förbi och säg hej om ni ser mig!

Jag har inte bestämt mig för om jag vill dyka upp 2016. Olika förseningar har gjort att både min nästa bok och "Sårade soldater" drar ut på tiden. Vad tycker ni? Har bokmässan fortfarande sin plats även om det har blivit långt mellan böckerna?

Vår i Köpenhamn

Det är lunchtid när jag skriver det här inlägget. Sedan igår är jag i Köpenhamn. Här känns det att våren har kommit längre än hemma i Linköping. Det blommar redan i rabatterna och nu när jag har satt mig på en bänk och skriver det här ute i parken alldeles bakom Rigsarkivet värmer solen.

Jag är här för att titta på dokument i Rigsarkivet. Det ligger löjligt nära maktens centrum i Danmark, bara ett stenkast från Christiansborg där statsministern sitter i verkligheten och i favoritserien "Borgen". Rigsarkivet ansluter till Christiansborg. Det är en gammal tegellänga som inte ser särskilt mycket ut för världen utifrån, men därinne finns verkligen intressanta dokument för nästa bok. Här finns stora delar av inte bara dansk utan hela Nordens historia, eftersom Tre Kronor som vi vet brann på 1600-talet och tog en stor del av de svenska dokumenten med sig.

Det är en enormt häftig känsla att sitta och titta på de riktiga dokumenten från 1400- och 1500-talet, när man som jag nu i flera månaders tid har suttit och läst OM dokumenten eller i bästa fall läst moderna avskrifter av dem. Men att se handstilen, känna doften från pappret, att veckla upp ett brev som kanske ingen har öppnat på århundraden - det är då man känner att det här med tid är något verkligt märkligt och ibland helt obefintligt.

De är så snälla, alla som jobbar här, och som guidar mig rätt bland dokumenten och hur man ska göra för att få ta del av den här informationen och de här dokumenten. En herre i receptionen hade enormt tålamod med min knaggliga danska och ansträngde mig för att hjälpa till. Det känns alltid så trevligt att få ett sådant bemötande, och jag tänker på hur viktigt det är för att folk ska våga komma till arkiven och se vad som döljer sig där.

Nu måste jag in igen, hur skönt det än var att sitta här i februarisolen.