Varför är det så mycket Nederländerna i vår historia?

En gång i tiden hette Göteborg Nya Amsterdam. Vår historia är direkt sammanknuten med Nederländernas på ett sätt som vi sällan tänker på idag. 

Kronhuset i Göteborg. Bild: Wikipedia

I städer som Malmö och Göteborg har husen ofta tegelfasader oputsade längs raka gator, och båda städerna genomkorsas av små vattendrag eller kanaler, och husen har en särskild aura av renässans med strikta linjer och höga fönster. Mest ikoniska av de här husen är kanske residenset på Stortorget i Malmö och Kronhuset i Göteborg. De är som tagna direkt från Nederländerna. Hur kommer det sig?

Under 1500-talet började Malmös storhetstid, och under 1600-talet grundades det nuvarande Göteborg, och det var en elit i städerna som bestod av nederländska köpmän. Många av dem var alltså födda i Nederländerna, men hade av olika anledningar när deras affärer i de svenska städerna blev tillräckligt omfattande bestämt sig för att slå sig ner där istället. På den tiden var det vattenvägarna som band ihop Europa på ett sätt som vi har svårt att föreställa oss och det var de vägarna som utgjorde grunden inte bara för tunga transporter som idag utan för alla långväga kontakter.

Så kom borgerskapet i några av de viktigaste nordiska städerna att bli extremt nära knutna till Nederländerna under den här tiden. Det gäller även Köpenhamn, som precis som Malmö började sitt uppsving på allvar under 1500-talet då det blev huvudstaden i det danska rike som dominerade Östersjön och som var den viktigaste handelsparten för Nederländerna.

Inom loppet av några decennier på 1500-talet ökade antalet nederländska fartyg som passerade Öresund drastiskt. Först var de bara ett fåtal varje år, men snart blev de nederländska skeppen de allra vanligaste i Östersjön och snart var de tusentals som passerade varje år. Det var på nederländska fartyg som varuutbytet med det framväxande ryska väldet framför allt skedde, och det nederländska handelsväldet utvecklades på den alltmer undanskuffade Hansans bekostnad.

I städer som Göteborg kom nederländarna att få en enormt stor betydelse. De tog med sig inte bara kunskaper om den långväga handeln och fartygsbyggande, vilket var grundförutsättningarna, utan också tankar om hur städer borde organiseras och – alltså – planeras och även byggas.

Så kom det sig att Göteborg när de nuvarande stadsprivilegierna gavs 1621 planerades som en stad som påminner extremt mycket om exempelvis Amsterdam, där kanaler avdelade stadsdelarna och underlättade transporterna inom staden. Det nederländska inflytandet i Göteborg var så starkt att staden länge kallades Nya Amsterdam och majoriteten av borgarna i stadens råd var under lång tid därifrån.